Multiprofessionellt samarbete inom ankarverksamheten

Ankarverksamheten bygger på gemensamma nationella verksamhetsprinciper men anpassas efter lokala och regionala behov och särdrag. Ankarverksamhetens behov och särdrag är beroende av befolkningsunderlaget och antalet ungdomar i området, hur stora resurser ankarverksamheten har till sitt förfogande och vilken typ av organisationer som verkar i området.

Ankarexperternas uppgifter

Ankarteamet kan bestå av experter från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet. Om inte alla yrkesgrupper finns representerade i ankarverksamheten säkerställs tillgången till denna expertis på något annat sätt. Antalet experter i ankarteamet står i proportion till de lokala behoven och förhållandena.

Experternas uppgifter inom ankarteamet bygger på deras utbildning och på den lagstiftning som reglerar deras yrke (figur 3). Varje expert ska vara förtrogen med den kompetens som krävs inom yrket i fråga inklusive arbetsbeskrivningen, så att han eller hon kan ställa denna till ankarteamets förfogande. Dessutom ska varje expert vara förtrogen med arbetsbeskrivningarna för de övriga experterna i teamet. Detta förbättrar kontrollen över arbetet och främjar arbetshälsan. Det att de medverkande experternas arbetsbeskrivningar begränsas till ankarverksamheten gör det lättare för dem att hantera sitt arbete och utveckla sin kompetens.

Figur 3. Ankarexperternas uppgifter

Figur 3 beskriver de enskilda aktörernas, polisens, ungdomsväsendets, socialväsendets och hälsovårdsväsendets, uppgifter. Ankarteamet har också gemensamma uppgifter, såsom laglighetskontroll, som hör till alla.

Förutom branschspecifika uppgifter innehåller ankarverksamheten uppgifter som är gemensamma för alla experter. Dessa uppgifter gäller bedömningen av den ungas individuella behov, laglighetsfostran, hänvisning till ändamålsenliga tjänster eller fortsatt arbete med den unga och/eller familjen (Figur 3).

De viktigaste lagarna som styr polisens uppgifter i ankarteamet är polislagen och förundersökningslagen. Till polisens uppgifter hör att föra samtal med ungdomarna och eventuellt, om detta har överenskommits på lokalt eller regionalt plan, att göra förundersökningar av brott som begåtts av unga som omfattas av ankarverksamheten samt andra lagstadgade polisiära uppgifter. Ankarpolisens uppgifter är huvudsakligen fokuserade på att förebygga brott. Polisen spelar också en viktig roll i fältövervakningen.

De uppgifter som sköts av representanten för socialväsendet bygger på lagstiftningen om socialvård. Den som representerar socialväsendet i ankarteamet ansvarar för bedömningar av servicebehov enligt socialvårdslagen och barnskyddslagen och hänvisning till tjänster. Alternativt ska han eller hon bistå i dessa uppgifter enligt lokala avtal. Ankarteamet kan också överföra bedömningarna av servicebehovet på socialväsendet enligt lokal praxis. Experten inom socialväsendet ansvarar också för socialarbetet inom brottspåföljdsområdet i fråga om de ungdomar som deltar i ankarverksamheten.

Hälso- och sjukvårdsexperternas uppgifter grundar sig på lagstiftningen om hälso- och sjukvård. Inom ankarteamet ansvarar de för bedömningarna av de ungas hälsotillstånd och hälsobeteende. Vidare ska de identifiera och minska allmänna, hälsorelaterade faktorer samt stärka skyddande faktorer och identifiera eventuella riskfaktorer.

Ungdomsarbetarnas uppgifter bygger på ungdomslagen. Till deras uppgifter i ankarteamet hör att hjälpa den unga att göra annorlunda val bl.a. när det gäller brottsligt beteende och hjälpa honom eller henne att etablera sig i samhället. Ungdomsarbetaren kan stärka den ungas positiva attityd till skolan och styra honom eller henne till meningsfulla fritidsaktiviteter. Alla dessa uppgifter hjälper den unga att frångå brottsligt beteende.

Introduktion, mentorskap och arbetshandledning

Med tanke på ankarverksamhetens kontinuitet och experternas arbetshälsa är det viktigt att ordna introduktion för nya experter och chefer i ankarteamet. Introduktionen är viktig också för att ankarverksamhetens kvalitet ska kunna säkerställas. Ett introduktionsprogram (bilaga 4) ska utarbetas inom varje ankarteam, och det ska tydligt slås fast vem som ansvarar för genomförandet av programmet. Alla i teamet ska vara engagerade i introduktionen av en ny ankarexpert.

Varje expert i ankarteamet ansvarar för sin del för att de övriga medlemmarna i teamet handleds och introduceras i verksamheten och tillvägagångssätten inom expertens egen bransch. Insikten i de övriga medlemmarnas bransch och verksamhet stöder och stärker samarbetet inom teamet.

Mentorskap innebär att dold kunskap överförs från en mer erfaren expert i ankarteamet till en mindre erfaren expert. Mentorn stöder och handleder den mindre erfarna personen genom växelverkan på tu man hand. Mentorskap är ett sätt att säkerställa att erfarenhetsbaserad kunskap överförs också till de nya experterna i ankarteamet.

Genom arbetshandledning kan man stödja ankarexperternas möjligheter att erbjuda ungdomarna högklassiga tjänster. Med arbetshandledning avses att experterna i ankarteamet i sin tur erbjuds regelbunden handledning och stöd av en expert för att kunna utvärdera sitt eget arbete, specificera eventuella arbetsproblem och planera nödvändiga åtgärder.

Arbetet inom ankarverksamheten innefattar att observera, diskutera och ingripa i svåra situationer, vilket kan vara psykiskt tungt för experterna. Ankarverksamheten bygger på medarbetarnas kommunikationsfärdigheter, personlighet och yrkeskompetens. Det är därför viktigt att värna om deras möjligheter att erbjuda objektiv och hänsynsfull service.

Fortbildning

För att ankarverksamheten ska kunna genomföras på ett högklassigt sätt gäller det att se till att experterna i ankarteamet har tillräcklig kompetens och fortbildning. Alla experter ska också själva se till att de upprätthåller en tillräcklig kompetens. Chefsteamet bedömer fortbildningsbehoven i samarbete med aktörerna. Arbetsgivaren bär ansvaret för att möjliggöra och finansiera fortbildningen.

Fortbildning behövs inom flera områden för att stärka och uppdatera experternas kompetens. Experterna i ankarteamet ska erbjudas regelbunden utbildning över yrkesgränserna, eftersom det ökar aktörernas förståelse för de andra medverkande aktörernas verksamhet och mål samtidigt som det multiprofessionella samarbetet stärks. Multiprofessionell verksamhet bygger på att aktörerna är förtrogna med huvudprinciperna för lagstiftningen om och styrningen av de andra medverkande experternas områden, vilket bidrar till att säkerställa att information utbyts i rätt tid och med korrekt innehåll. Vidare är det viktigt att stärka ankarexperternas kompetens i förhållande till ankarverksamhetens kärnuppgifter och stärkandet av teamarbetsförmågan.

Samarbetets strukturer

Ankarverksamheten innefattar gemensamt överenskomna och bestående strukturer för multiprofessionellt samarbete. Detta samarbete bygger på följande enhetliga principer: den ungas delaktighet, individualitet och helhetssituation, multiprofessionalitet samt främjande av den ungas välbefinnande och förebyggande av brott. Samarbetet främjas av att ankarteamet arbetar i samma byggnad och i ett gemensamt arbetsrum. Arbetsrummen finns oftast på polisinrättningen, men de kan också finnas i kommunens lokaler eller till exempel på ett familjecenter.

Ankarteamen håller regelbundna möten både inom teamet och med cheferna. Under mötena diskuterar man potentiella klienter, väljer ut klienter och kommer överens om vilka experter i ankarteamet som ska träffa den unga för första gången. Därtill diskuterar man olika aktuella frågor inom teamet. Mötena dokumenteras i en promemoria som delas ut till alla i teamet och cheferna, så att alla hålls informerade om aktuella frågor och beslut som fattats inom teamet. Cheferna deltar regelbundet i möten. På så sätt stärks informationsutbytet mellan cheferna och teamet, och cheferna hålls uppdaterade om teamets verksamhet.

Det är viktigt att alla i ankarteamet dokumenterar klientmötena på en gemensam plattform så att mötena och verksamheten kan följas upp och utvecklas. Ankarexperterna använder ett gemensamt system för statistikföring (Ankarverksamhetens Extranät), som alla experter har tillgång till. Alla i teamet ska använda systemet, och även cheferna ska ha ett användarnamn och lösenord till systemet för att kunna följa upp verksamheten.

När ankarteamet arbetar ute på fältet (t.ex. på olika evenemang) ska alla bära enhetliga klädesplagg, t.ex. en väst som visar personens yrkestillhörighet. Det gör det lättare för de unga att identifiera teamet bland andra aktörer. En enhetlig klädsel bidrar dessutom till större jämlikhet mellan medlemmarna i teamet och stärker också teamandan. Varje ankarexperts egen organisation ansvarar för anskaffningen av kläderna.

Samarbetspartnernas roll i ankarverksamheten

Samarbetspartner stöder den unga i ankarverksamheten

Ankarverksamheten bedrivs på lokal och regional nivå i multiprofessionellt samarbete med olika samarbetspartner (tabell 3). Samarbetet med intressentgrupperna och samarbetspartnerna bygger på ömsesidig uppskattning, respekt och partnerskap.

Samarbete med intressentgrupper och samarbetspartner främjas inom ankarverksamheten

  • uppdaterade kontaktuppgifter som är lätta att hitta
  • regelbunden kontakt med intressentgrupperna och samarbetspartnerna
  • ankarkaffeträffar
  • synlighet i sociala medier
  • besök i skolor eller på läroanstalter och hos samarbetspartner
  • berätta om verksamheten inom den egna organisationen

Ankarverksamheten är en känd och identifierad aktör inom främjandet av de ungas välbefinnande. Verksamheten synliggörs vid evenemang för ungdomar, i sociala medier, i skolorna och på läroanstalterna. Samarbetet med intressentgrupperna kan främjas genom att man är i kontakt med dem regelbundet. Ankarkaffeträffarna är en bra möjlighet att göra ankarverksamheten mer känd. Syftet med kaffeträffarna är att sammanföra alla som arbetar med ungdomarna och ankarverksamhetens intressentgrupper och att hjälpa dem bli bekanta med varandra, detta för att förbättra informationsutbytet och underlätta samarbetet. Kaffeträffarna ger således också intressentgrupperna och samarbetspartnerna möjlighet att förmedla information om sin verksamhet och sina observationer till de övriga aktörerna.

I ankarverksamheten utnyttjas också olika samarbetspartners expertis i arbetet med att stödja den unga. Med samarbetspartner avses sådana aktörer som är betydelsefulla i den ungas liv och som kan hjälpa och stödja honom eller henne. Huruvida samarbetspartner ska anlitas bestäms från fall till fall i samråd med den unga.

Inom ankarteamet kommer man överens om vem av ankarteamets experter som ska kontakta en eventuell samarbetspartner. Experterna i ankarteamet kommer överens med samarbetspartnerna om gemensamma tillvägagångssätt för att arbetet ska löpa så smidigt som möjligt.

I synnerhet skolorna och läroanstalterna är viktiga samarbetspartner inom ankarverksamheten, och ankarteamen samarbetar tätt med dem. Lärarna och personalen i skolan eller på läroanstalten når majoriteten av ungdomarna. Medarbetarna inom elev- och studerandevården kan med den ungas eller vårdnadshavarens samtycke vara i direkt kontakt med ankarteamet.
Ankarverksamheten utgör en del av skolornas och läroanstalternas multiprofessionella samarbetsformer.

Till aktörerna inom den offentliga sektorn hör skolorna och läroanstalterna, kristjänsterna, ungdomsväsendet, polisen och andra tjänster som gäller brottsärenden, social- och hälsovårdsväsendet och diverse andra tjänster som kommunen och staden erbjuder.

Tabell 3. Exempel på samarbetspartner i ankarverksamheten inom den offentliga sektorn

Sektor Aktörer, t.ex.
Kristjänster barnhem/ungdomshem, mödrahem och skyddshem, kriscenter, stiftelser som verkar för missbrukarvård (päihdepalvelusäätiö)
Ungdomsväsendet serviceställen för unga/ungdomsgårdar, specialungdomsarbete, uppsökande ungdomsarbete, ungdomsarbete i skolan och ungdomsverkstäder
Undervisningsväsendet lärare, rektorer, skolkuratorer, yrkesinriktade specialläroanstalter
Polisen förebyggande verksamhet
Andra tjänster som gäller brottsärenden brottspåföljdsmyndigheten, brottsofferjouren, kriminalvården, medling i brott- och tvistemål, rättshjälpsbyrån
Socialväsendet barnskyddet, familjearbete/familjetjänster, socialarbete bland vuxna, tjänster för personer med funktionsnedsättning
Hälsovårdsväsendet skolhälsvårdare, skolläkare, egenläkare, familjerådgivningen, psykiatri, psykologer, missbrukarvård
Andra tjänster brand- och räddningsväsendet, förläggningar, sysselsättningstjänster, NTM-centralen

Religiösa aktörer och samfund erbjuder personer i alla åldrar stödtjänster och samtalshjälp för olika krissituationer i livet. Man kan läsa om samfundens och församlingarnas verksamhet på deras webbplatser eller kontakta de lokala aktörerna för närmare information.

Olika verksamhetsmodeller och aktörer inom den offentliga sektorn och den tredje sektorn erbjuder stödtjänster i anslutning till bl.a. brott, våldsbejakande radikalisering samt våld i nära relationer och våld i hemmet. Vidare erbjuder verksamhetsmodellerna tjänster och stöd för unga som riskerar att falla utanför de övriga tjänsterna eller som behöver stöd för att hantera vardagen eller stöd i anslutning till utbildning och sysselsättning.

Det finns många organisationer som erbjuder tjänster, stöd och hjälp i olika livssituationer. Exempel på sådana aktörer är FRK, HelsinkiMissio-Aggredi, Ehyt Ry, Mono, Pilari, NFG, Jussi-arbetet, Flickornas hus, Pojkarnas hus, Partnerskapshus, Aseman Lapset ry, scoutverksamheten, idrottsföreningar och startverkstäder. Närmare information om de lokala organisationernas verksamhet får man genom att kontakta aktörerna i fråga.

Tabell 4. Potentiella samarbetspartner inom ankarverksamheten

Brottsofferjouren (RIKU)  
Syfte Stöd och handledning för brottsoffer och deras anhöriga.
Målgrupp Brottsoffer, anhöriga, brottsvittnen.
Orter Brottsoffer, anhöriga, brottsvittnen.
Metoder Stöd och handledning som hjälper offret att klara sig igenom sina upplevelser och utöva sina rättigheter. Samhälleligt deltagande genom utlåtanden och ställningstaganden.
Riksomfattande styrning Justitieministeriet.
Mer information Brottsofferjouren.
Marak  
Syfte Enkel och snabb hjälp som erbjuds personer som upplevt eller lever under hot om våld i nära relationer eller våld i parrelationen.
Målgrupp Personer som upplever eller lever under hot om våld i parrelationen.
Orter Verkar i cirka 90 kommuner.
Metoder/tjänster En multiprofessionell arbetsgrupp gör upp en skyddsplan för våldsoffren.
Riksomfattande styrning Social- och hälsovårdsministeriet: Institutet för hälsa och välfärd.
Mer information Institutet för hälsa och välfärd, MARAK – multiprofessionell riskbedömning; Minska våldet, Marak; Brottsbekämpning, MARAK.
Medling av brott- och tvistemål  
Syfte Stöd och hjälp för medling och gottgörelse vid brott eller tvistemål.
Målgrupp Parterna i ett brottmål och/eller tvistemål.
Orter Verkar i hela landet: kommuner, organisationer eller föreningar som erbjuder tjänster.
Metoder/tjänster Hjälp med behandling av brott eller tvistemål, medling och gottgörelse. Verksamheten är konfidentiell, opartisk, frivillig och avgiftsfri.
Riksomfattande styrning Social- och hälsovårdsministeriet: Institutet för hälsa och välfärd.
Mer information Social- och hälsovårdsministeriet: Institutet för hälsa och välfärd: medlingstjänster.
Vamos  
Syfte Riktat och individuellt stöd för ungdomar som riskerar att hamna utanför samhällets övriga tjänster.
Målgrupp Huvudsakligen 16–29-åriga ungdomar.
Orter Verkar på sju olika orter: Esbo, Helsingfors, Kuopio, Lahtis, Uleåborg, Åbo, Rovaniemi.
Metoder/tjänster Stöd för unga som försöker hitta en lämplig kanal till arbete, utbildning eller annan meningsfull verksamhet. Verksamheten innefattar bland annat individuellt stöd, gruppverksamhet, karriärtjänster samt kamratstöds- och hobbygrupper. Verksamheten kan kontaktas av vem som helst med den ungas tillstånd. Verksamheten är avgiftsfri och kräver varken remiss eller diagnos.
Riksomfattande styrning Social- och hälsovårdsministeriet.
Mer information Vamos: Helsingfors diakonissanstalt.
Navigatorn  
Syfte Handledning, rådgivning och stöd i anslutning till hanteringen av vardagen, sociala färdigheter, utbildning och sysselsättning.
Målgrupp Unga under 30 år.
Orter Verkar på cirka 50 orter.
Metoder/tjänster Verksamheten innefattar enligt den ungas individuella behov tjänster inom t.ex. följande områden: uppsökande ungdomsarbete, TE-tjänster, studiehandledning, arbetsträning, informations- och rådgivningstjänster, socialservice, hälsovård, FPA, missbrukarvård, mentalvård. Verksamheten är avgiftsfri.
Riksomfattande styrning Arbets- och näringsministeriet.
Mer information Navigatorerna.
Barnahus  
Syfte Projektet Barnahus går ut på att effektivisera utredningen av misstänkt våld mot barn samt det stöd och den vård som ges barn som upplevt våld. De europeiska Barnahus-standarderna används som riktlinje i projektet.
Målgrupp Aktörer som arbetar med barn som blivit utsatta för sexual- eller våldsbrott. Huvudsakligen social- och hälsovårdsmyndigheterna samt polisen och åklagarna.
Orter Syftet är att utvidga projektverksamheten så att den blir riksomfattande. LASTA-modellen för screening har införts i olika former på fler än tio orter.
Metoder/tjänster Modellerna för multiprofessionellt samarbete och informationsdelning mellan myndigheterna utvidgas till riksomfattande nivå (LASTA-screening-modellen och -blanketten). Samordningen av stöd och vård förbättras genom att modeller för vårdkedjor tas fram, utbildning ordnas och evidensbaserade stöd- och vårdmetoder förankras (bl.a. TF-KKT, CFTSI, LKK) samt genom att befintlig kompetens stärks.
Riksomfattande styrning Institutet för hälsa och välfärd
Mer information Den avgiftsfria Barnahus-webbskolan om våld mot barn (www.thl.fi/verkkokoulut), vars syfte är att erbjuda metoder för att identifiera våld mot barn och agera rätt i misstänkta våldsfall. Dessutom erbjuder webbskolan verktyg för att i det vardagliga arbetet stödja barn som blivit utsatta för våld.