Principer som styr ankarverksamheten och dess målsättningar

Definition av ankarverksamheten

Med ankarverksamhet avses ett multiprofessionellt samarbete som

fokuserar på att främja välbefinnande och förebygga brott bland barn och unga (under 18 år)
genomförs i ett multiprofessionellt ankarteam där det ingår experter från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet eller där expertisen och kunnandet i ankarverksamheten har säkerställts på något annat sätt
når den unga och hans eller hennes familj i ett så tidigt skede som möjligt
strävar efter att förebygga våldsbejakande radikalisering och extremism

Uppgifter och målsättningar

Ankarverksamheten fokuserar på tjänster för unga och deras familjer, organisationsverksamhet och uppgifter på lokal, regional och samhällelig nivå (tabell 1).

Målet med ankarverksamheten är att

förebygga brott bland unga och främja de ungas välbefinnande genom multiprofessionellt samarbete
erbjuda den unga och familjen ändamålsenlig hjälp och stöd i rätt tid
stödja den ungas delaktighet och förebygga utslagning och utsiktslöshet
förebygga och identifiera våldsbejakande radikalisering och extremism
främja samarbetet och informationsutbytet med andra aktörer och verksamhetsmodeller för tidigt ingripande (t.ex. våldsförebyggande och identifierande verksamhetsmodeller)
främja utvecklingen av experternas yrkesskicklighet över organisationsgränserna när det gäller främjande av de ungas välbefinnande, tidigt ingripande och förebyggande av brott.

Ankarverksamhetens uppgifter på olika nivåer

Den unga och familjen

erbjuda tjänster där man kan ingripa i ungdomarnas problem i ett så tidigt skede som möjligt och på så sätt förebygga att problemen hopar sig
erbjuda individuellt och övergripande stöd för den unga
hjälpa familjen att skapa balans i den ungas liv
vid behov hänvisa den unga och familjen till andra experter som erbjuder vård, tjänster eller stöd.

Organisationsnivå

fungera som ett multiprofessionellt expertnätverk för att främja välbefinnandet bland unga och förebygga brott och våldsbejakande radikalisering och extremism (kunnande och utbildning)
delta i planeringen och utvecklingen av verksamheten
följa och utvärdera ankarverksamheten och dess resultat
öka medvetenheten om de ungas situation och verksamhetsmodellen.

På lokal, regional och samhällelig nivå

fungera som expert inom utvecklingen och genomförandet av förebyggande tjänster och tidigt stöd över yrkes- och organisationsgränserna
medverka som experter i arbetet med att utveckla styrningen av verksamheten på lokal, regional och riksomfattande nivå
samarbeta med andra aktörer i främjandet av de ungas välbefinnande (t.ex. skolor och läroanstalter, den tredje sektorn, andra multiprofessionella arbetsgrupper) och förebygga brott och våldsbejakande radikalisering och extremism
följa och utvärdera ankarverksamheten och dess resultat på riksomfattande nivå.

Principer som styr verksamheten

Ankarverksamheten bygger på följande centrala principer: den ungas delaktighet, individualitet och helhetssituation, multiprofessionellt samarbete samt främjande av de ungas välbefinnande och förebyggande av brott. Principerna bygger på etik och lagstiftning som styr och förpliktar till multiprofessionellt samarbete.

Den ungas delaktighet

Ankarverksamheten styrs av principen om den ungas delaktighet. Den unga utgör den viktigaste personen i ankarverksamheten. Delaktigheten grundar sig på den ungas självbestämmanderätt. Att respektera den ungas självbestämmanderätt innebär att bemöta den unga på ett sätt som visar att man värdesätter och respekterar honom eller henne. Den unga betraktas som expert på sitt eget liv och bemöts som en jämlik samarbetspartner. Under träffarna behandlas frågor som den unga själv ställer samt hans eller hennes erfarenheter och beskrivningar av händelser. Klientförhållandet inom ankarverksamheten bygger på samarbete som gör det möjligt för den unga att ta del i frågor som rör honom eller henne.

Den unga får sin röst hörd och får påverka i frågor som gäller honom eller henne. Man talar öppet med den unga också om svåra och obehagliga situationer. Detta förutsätter att ett förtroende byggs upp mellan den unga och experterna inom ankarteamet. Experterna kommunicerar direkt med den unga, är genuint intresserade av den ungas situation och strävar efter att hjälpa i stället för att bestraffa eller beskylla. Experterna inom ankarteamet står i första hand på den ungas sida och hjälper honom eller henne att komma framåt.

Individualitet och helhetssituation

I ankarverksamheten bemöts den unga både individuellt och med betoning på helhetssituationen. Det innebär att verksamheten planeras så att den möter varje individuellt behov som den unga har och så att frågor som är väsentliga med tanke på den ungas liv beaktas i verksamheten. Den ungas intresse prioriteras, och man strävar efter att identifiera den ungas resurser och stöda honom eller henne i ett så tidigt skede som möjligt. Betoningen på den ungas helhetssituation innebär att också föräldrarna och vårdnadshavarna inkluderas i ankarverksamheten. Föräldrarna spelar en viktig roll i arbetet med att stödja den unga.

Det gäller således att även försöka identifiera föräldrarnas hjälp- och stödbehov för att man ska kunna erbjuda stöd för att lösa de problem som ligger bakom den ungas agerande. Stödbehoven kan identifieras i ett tidigt skede om den ungas situation kartläggs som en helhet. Då finns det många möjligheter att erbjuda hjälp.

Multiprofessionellt samarbete i ankarverksamheten

Den multiprofessionella ankarverksamheten bygger på ett gemensamt mål, ömsesidig respekt och gemensamt överenskomna tillvägagångssätt. Med tanke på verksamheten som helhet innebär detta att experterna delar uppfattningen att ankarverksamheten bedrivs i syfte att dels förebygga brott, användning av rusmedel, annat beteende som är skadligt för den unga samt våldsbejakande radikalisering och extremism, dels ingripa i problem i ett tidigt skede och erbjuda den unga individuellt stöd. Det gemensamma målet förutsätter att alla experter i ankarteamet är förtrogna med målet och förbinder sig till att arbeta för att det ska uppnås. Förmågan att kunna möta den ungas behov förutsätter ett övergripande tillvägagångssätt där alla experters kunnande behövs. Varje expert har både rätt och skyldighet att bidra med sin egen yrkesskicklighet för att det gemensamma målet ska uppnås.

Ankarverksamheten bygger på gemensamt överenskomna arbetssätt. Verksamheten planeras tillsammans med varje ung person, och parterna kommer sinsemellan överens om vilka arbetssätt och metoder som ska användas för att målen ska uppnås. Vidare ska verksamheten ledas på såväl lokal och regional nivå specifikt för varje yrkesgrupp.

Ankarverksamheten fokuserar sig på framtiden. Man behandlar inte endast en enskild händelse eller ett enskilt problem, utan man strävar efter att ingripa i orsakerna bakom händelsen och i den situation som de aktuella möjliga besluten leder till. Ankarverksamheten fungerar som en ”övergångsfas” där man hjälper den unga att fatta beslut som är hållbara med tanke på framtiden och vid behov hänvisar honom eller henne till olika tjänster. Planeringen av fortsatta åtgärder och eventuell hänvisning till tjänster är en tidskrävande process som förutsätter att man fördjupar sig i den ungas individuella situation.

Främjande av den ungas välbefinnande och förebyggande av brott

Ankarverksamheten går ut på att genom multiprofessionellt samarbete förebygga brott, ingripa i problem i ett tidigt skede och främja välbefinnande. Fokus i ankarverksamheten ligger på att stödja ett positivt beteende hos de unga i stället för att bestraffa dem. Genom tidigt ingripande strävar man efter att förhindra att problemen hopar sig hos den unga och att hjälpa honom eller henne att lösa problem som redan uppstått.

I ankarverksamheten kombineras främjandet av välbefinnande och förebyggande av brott, eftersom det gäller att identifiera alla orsaker som äventyrar den ungas välbefinnande och framtid. Den ungas välbefinnande är uppbyggt av flerdimensionella faktorer som påverkar den unga själv, familjen, vännerna, skolan, den ungas ekonomiska situation och de rådande förhållandena i omgivningen. Det är ytterst viktigt att den ungas delaktighet främjas och att den unga hörs i frågor som gäller honom eller henne. Orsakerna till att den unga drivs till att begå brott eller använda rusmedel kan således vara mångfasetterade och svåra att identifiera. Att främja välbefinnandet och förebygga brott är dock långsiktig verksamhet, vars genomslag ofta kan påvisas först på lång sikt eller indirekt. Det krävs alltså kontinuerlig insamling av information och uppföljning för att man ska kunna bedöma verksamhetens resultat.

Som ett led i att främja den ungas välbefinnande och förebygga utslagning och utsiktslöshet kan man inom ankarverksamheten, med den ungas eller vårdnadshavarens samtycke, också behandla utdragen eller allvarlig skolmobbning, som ofta fortsätter även utanför skolan och på nätet. I dessa fall samarbetar ankarteamet med undervisningsväsendet, och ankarverksamheten fungerar som ett komplement till skolans sätt att hantera situationen.

Världen blir allt mer digitaliserad, och dagens barn och unga är den mest nätverkande generationen i historien. Datanät utnyttjas i alla typer av brott, och den snabbt växande IT-brottsligheten återspeglar sig i barnens och ungdomarnas vardag. Utvecklingen har påverkat de ungas brottsbeteende och dessutom ökat risken att bli offer för brott. För att det ska vara möjligt att identifiera hot och risker som barn och unga blir utsatta för på nätet och ingripa i brottsligt riskbeteende som huvudsakligen sker i datanät måste de arbetsformer och metoder som används inom ankarverksamheten uppdateras och utvecklas.