Tillgång till och delning av information inom ankarverksamheten

Ankarverksamheten skapar mervärde för klienten och främjar de ungas välbefinnande. Verksamheten bygger på frivillighet för alla parters del och på informationsutbyte mellan myndigheterna som den unga samtycker till. Varje aktör arbetar i sin egen roll enligt den lagstiftning som skall följas, men det är ändå till fördel att aktörerna också är förtrogna med varandras lagstiftning.

De arbetstagare som arbetar inom ankarverksamheten följer den lagstiftning som gäller inom deras respektive sektor och de åtgärder som enligt lagstiftningen ska vidtas som en del av ankarverksamheten. Med andra ord inbegriper ankarverksamheten dels tidigt stöd som erbjuds barn och unga och som bygger på samtycke (t.ex. tjänster som erbjuds av ungdomsarbetare), dels förpliktande lagstadgade åtgärder, om den unga är part i till exempel en straffprocess (t.ex. polisens förundersökning eller en socialarbetares bedömning av servicebehovet). Det är viktigt att alla i teamet har en uppfattning om den lagstiftning som gäller verksamheten och de möjligheter och begränsningar som den medför.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att verksamheten i regel bygger på frivillighet. Verksamheten skapar mervärde för klienterna genom att de får träffa experter från flera olika yrkesgrupper på en och samma gång och deras ärenden därför kan behandlas och vid behov föras vidare smidigare. Trots att verksamheten bygger på frivillighet ska lagstiftningen om informationsutbyte iakttas.

I detta avsnitt behandlas lagstiftning som är relevant för ankarverksamheten, inklusive väsentlig lagstiftning med tanke på informationsutbytet inom undervisningsväsendet.

Tabell 1. Lagstiftningen i anslutning till det multiprofessionella samarbetet för främjande av välbefinnande och förebyggande av brott bland unga inom ankarverksamheten

Informationsutbyte inom ankarverksamheten

Inom ankarverksamheten är informationsutbyte mellan aktörerna en central metod för att främja de ungas välbefinnande och förebygga brott. Informationsutbytet gör det möjligt att skapa en helhetsbild av den ungas situation och identifiera omständigheter som utifrån endast en yrkesgrupps information skulle förbli obeaktade. Informationsutbytet inom ankarteamet styrs av respekten för den ungas självbestämmanderätt, den ungas intresse och experternas tystnadsplikt, och det bygger på den lagstiftning som styr utlämnandet av uppgifter om unga och experternas verksamhet (tabell 2).

Med informationsutbyte avses att klientuppgifter överlåts från en expert till en annan. Uppgifterna om den unga omfattas av integritetsskyddet. Den unga kan emellertid ge sitt samtycke till informationsutbytet. Om den ungas samtycke saknas får experten utbyta information endast om han eller hon har denna befogenhet enligt lag. I ankarverksamheten ställs informationsutbytets omfattning i förhållande till informationens nödvändighet, vilka åtgärder som behöver vidtas, hur den unga bäst kan stödjas och vilken aktör som ansvarar för det fortsatta arbetet med den unga. Informationsutbytet innefattar omsorgsfull behandling av uppgifter i enlighet med föreskrifterna och anvisningarna inom varje förvaltningsområde.

Myndigheterna har tystnadsplikt i ärenden som gäller en enskild ung person. Sekretessbelagd information är bl.a. polisanmälningar och utredningar om förebyggande av brott, klientuppgifter inom socialvården, hälsouppgifter om patienter och uppgifter om unga som omfattas av uppsökande ungdomsarbete. Trots sekretessbestämmelserna gäller ändå skyldigheten att anmäla barnskyddsbehov till den som ansvarar för socialvården eller vissa misstänkta brott till polisen.

Den unga ombeds ge sitt samtycke till informationsutbyte inom ankarteamet. Efter det kan experterna, när den ungas intresse så kräver, utbyta sådana uppgifter om den unga som är nödvändiga med tanke på verksamheten i den omfattning som är förenligt med den ungas intresse. Om orsaken till träffen är ett ärende som enligt lagstiftningen kan behandlas utan den ungas samtycke, kan experterna lämna ut information i den mån lagstiftningen om det ärende som behandlas tillåter detta. Den ungas samtycke krävs inte för informationsutbyte t.ex. i samband med en barnskyddsanmälan eller, under vissa förutsättningar, en våldsriskbedömning.

Läs mer om ungas samtycke till informationsutbyte i kapitel Samtycke till informationsutbyte.

Utbyte av information

Vid utbyte av information ska följande beaktas:

• uppgifternas art (t.ex. patientuppgifter – patientlagen)
• uppgifternas nödvändighet/behövlighet
• utlämnande av uppgifter (t.ex. rätten att lämna ut uppgifter)
• mottagning av uppgifter (t.ex. mottagarens rätt att behandla uppgifterna)
• uppgifternas kontext, dvs. sammanhang (t.ex. ett visst brott, hot, barnskydd)
• användningsändamålet (t.ex. förebyggande av brott, bedömning av servicebehov)
• omdömesfråga (kan t.ex. integritetsskyddet begränsas i förhållande till målet?)
• uppgiftsbehandlingens omfattning (t.ex. utlämnande av uppgifter i begränsad omfattning)
• behandlingen (t.ex. var uppgifterna registreras, dataskydd)

Tilläggsinformation om lagstiftningen

Varje aktör ska vara förtrogen med lagstiftningen gällande sin bransch när det gäller samarbete och delning av information i syfte att genomföra ankarverksamheten. Utöver vad som förklarats ovan innehåller tabellen mer information om lagstiftningen när det gäller utlämnande av och tillgång till uppgifter inom ankarverksamheten.

Tabell 2. Lagstiftning som gäller utlämnande av uppgifter och rätt att få uppgifter inom ankarverksamheten